min första kärlek...

trot om ni vill, men när jag va ung spådde min dåvarande granne mig om pengar lycka, kärlek och framgång. men prepubertal man va och osäker tjej i en svår ålder lyssnade man inte till det praktiska hon fick fram. utan iställe hade jag höga förväntningar över kärleken..skulle ajg ngnsin få bli kär.. så där oäkta kär som klasskompisarna var?
korten svarade för att jag en dag skulle möta en "man" en mörk lång sådan. han skulle jag även träffa på "gatan".. dom orden ha poppat upp i skallen mången gång, även många år efter..för hur kunde tarotkorten veta..hur kunde dom ha så rätt?
min första och största ungdomskärlek hade jag nog sett  bland min brors och kusins vänskap, men ansåg de " gänget" inte vara ngt för mig..
kommer ihåg vädret än idag och var vi åkte och i vilken gränd vi sågs första gången då jag  kände att hans ord va riktade mot mig.. 14år..
efter det "förföljdes" jag dag efter dag och allt oftare kom han dit där jag va, men min blyghet höll mig tight!
men jag föll.. o skalet försvann och min ungdom tillbringades med ett onoff förhållande under fyra år..
just då när man blev myndig kändes det evighetslångt, gav upp skiten och levde livet!
inget jag ångrar idag! men ett fint minne att berätta för sina egna barn när dom blir tonåringar...eeeh..eller så inte ;P

men all kärlek är mysig kärlek, men tonårsförälskelsen..den är kravlös =)