children!

barn är underskattade varelser. man bör lyssna till och på dom mer än va ens öron alltid tillåter..

Ronjas diskussioner är såå fantastiska, och faktiskt riktigt intressanta om man faktiskt låter henne få ordet.. men även ibland kan det bli lite fel hos d små talarna, då jag häromdagen fick en
allvarlig men faktiskt en undran som var viktig för henne.
från ingenstans kom frågan: mamma, är pojkar en sjukdom??
alltså vart gick min uppfostran får långt?
ni kan tro att både vännen o jag fick ett gott skratt! men faktiskt kom det fram att hon lyssnat på radion i bilen (vilket hon faktiskt oftast gör) där dom den stunden prata om män/kvinnor OCH vad som egentligen är sjukdomar eller om det bara är ett tillstånd. så inte är hon dum inte.

även idag kom hon på att mamma nog behöver skaffa sig en karl... hmm... förklara även då att
man behöver laga deras mat, byka deras tvätt, handla deras mat o sånt att jag klarar mig med barnen som faktiskt går i första hand.
men d förstod hon inte, för pappa gjorde minsann sitt, o allting gjorde faktiskt slutligen pappa tillsammans med sin sambo... hmmm. nu ligger jag liksom i underläge.
attan ;)

ifrågasättning två, vad gör mamma då? hmmm....
duschar, äter, sitter vid datorn, lagar mat.. det va jag det... det tackar man för när man ägnat 1.5
timamr ute i stormen o ägnat all min kropp o själ för att äntligen försöka bli den mor jag själv skulle velat haft..

men jag gillar att diskutera med barn, dom ser allt så klart, så ärliga i sina svar o utlägg!

men vet ni.. finns en sak som verkligen gjorde mig stolt.. så lite kan göra så mycket.. plockar grejer fr hela lägenheten när jag plötsligt hör leo ropa: Mamma!! "sissa"!
åååh, min första tanke va, varför han ropar om det om han råkat kissa i badvattnet.
men fundersam gick jag dit, o där står nackopelle o vill sissa, o kommer på pottan, o kissar!!
det ni det ni det ni ..!

hoj hoj.. stolt men trött mamma ska sova nu... hoppas småsaker även kan göra gott för er!

kraaam